Beundrare

Jag har antagligen fått något som kallas senknarr i min vänstra fot så jag tränade inte igår, men jag cyklade ner och tittade på de när de andra brudarna fick springa omkring i värmen. I Järbo finns det 3-4 ungar som skriker att jag är snygg så fort de får syn på mig på byn, och igår var de och tittade på träningen och såg att jag också var där. Jag skojar inte om de skrek minst 20 gånger att jag var snygg och vinkade som idioter så fort jag tittade åt deras håll. De kom närmare och närmare och från att sitta ca 150 meter ifrån mig var de nu ca 10 meter ifrån mig och satt och råglodde och flinade åt mig. De frågade efter mitt nummer, vart jag jobbade, när jag slutade om dagarna och vad jag heter i efternamn. Efter träningen följde de efter mig ner till IP, och när jag och Emelie gick upp till "centrum" följde de med och satte sig bakom oss när vi satt och väntade på Emelies buss. De ställde massa frågor och vid det här laget började jag tycka att de var lite smått irriterande, men jag höll minen och skrattade och flinade. När jag sedan cyklade hem följde de efter då också, och ställde sig utanför min lägenhet och skrek åt mig att komma ut på balkongen. De frågade vilken tid jag skulle gå ut med hundarna så de kunde vänta tills jag kom ut igen, haha. De berättade också att de visste vart våran mustang var parkerad, och att vi hade en yamaha i garaget bredvid mustangen (hur de nu kunde veta det?).

Senare den kvällen ringde min telefon, men eftersom jag inte kände igen numret så svarade jag inte. Jag fick ett mobilsvar och lyssnade vem det var. Då var det småpojkarna som hade tagit reda på mitt telefonnummer och satt nu utanför min lägenhet och väntade på att jag skulle komma ut. Jag gick ut på balkongen och där satt dem på gräset och väntade på mig. Gulligt men lite drygt. Jag gick in och Jossi kom och hälsade på ett tag. Tjugo över tio fick jag ett meddelande där det stod "Hej när ska du ut med hundarna". Haha, de väntade alltså fortfarande på att jag skulle gå ut de små liven :)

När jag och David senare gick ut och gick med hundarna var de (som tur var) inte ute och väntade på mig.

De sa däremot att de skulle vänta utanför mitt jobb halv 5 idag när jag slutade så de skulle få träffa mig. Haha.


Kommentarer
Postat av: Lina

Tur att du är du. Hade dom terrat mej hade dom setat inlåsta i en källare nu. ;P

2008-06-05 @ 01:01:21
URL: http://linanordahl.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0