Älskade sylt

När jag slutade jobbet åkte jag hem, bytte om och tog med mig Zelda på promenad. Vi gick ner till pappa och tog in posten. Jag har väl berättat att han åkt till Phillipinerna den jäveln? Han, Erik och Jocelyn blir borta till 4 januari. Inte ett dugg avundsjuk...

Jag snokade omkring lite där hemma och såklart kollade jag i kylskåpet. Det var nästan helt tomt, men längst in i hörnet såg jag något som glittrade likt en diamant. Jag slet bort allt framför och tog fram burken. Där var den, den godaste sylten i hela världen, vinbärssylten! Den som jag gjorde i somras är slut sedan länge, men pappa hade en burk från förra året kvar. Helt oöppnad! Det fanns inget att fundera över. Jag snodde den!

Jag gick i ljusets hastighet hemåt, stannade utanför ICA och ringde till Carina och frågade om hon kunde skriva upp en minimjölk och komma ut med till mig (kunde inte gå in eftersom jag hade Zelda, och jag hade inga pengar med mig. Snäll som hon är kom hon ut med mjölken, och jag sprang hem.

När vi kom innanför dörren slet jag av Zelda kopplet och reflexvästen, kastade ytterkläderna på golvet och rusade in i köket. Jag gjorde min älskade havregrynsgröt med linfrön, la på en klick vinbärssylt med mjölk och satte mig i vardagsrummet. Aldrig någonsin har gröt smakat så gott.

Jag är beroende igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0